Jag har fått en så trevlig rapport från Freja (Myra och Nilssons valp i F kullen) och hennes matte Caisa 🙂 Tusen tack för den! Och så klart för de fina bilderna på Freja också – hon börjar bli riktigt lik sin mormor Lilla My ❤
Hej Bissen och Flocken!
Hoppas ni alla har det skönt trots denna övermäktigt varma sommar. Jag såg på bilder från din blogg att dina hundar verkar gilla att bada. Trodde inte den här rasen var så förtjust i det för vår förra schnauzer Nelly var måttligt intresserad ,precis som Freja. För att säga inte intresserade alls !
Så jag har spolat vatten över Freja i diskhon i tvättstugan några gånger/ dag när det varit som varmast. Det var inte heller roligt, men efteråt har hon varit mycket piggare och leksugen. Så hon har fått stå ut med eländet.
Vi har haft en underbar sommar med mycket roligt trots värmen. Freja har varit till Åland två gånger, hon har skött sig exemplariskt på båtresan, eller nja…. Det har ju blivit ett och annat gläfs åt någon hund som hon har stört sig på. Men i det stora helt ok.
När barn och barnbarn var med oss så var det mycket gemensam familjetid. Hon är en pärla med barnen och älskar dem, allra helst vid matdags. Då placerar hon sig under bordet hos den ( Lilje 1 år) där möjligheterna är störst att det ramlar ner något.
En kväll blev vi riktigt oroade, Freja var inte under bordet vid middagsdags. Då upptäckte någon att hon hade lagt sig i skuggan av en buske. Värmen fick henne att avstå från att delta vid middagen.
Senare på kvällen då alla var upptagna med disk och att natta barn stod hon under bordet och åt upp de godsaker hon hittade.
På vår årliga sommarfest som vi har för familj och goda vänner en lördag i juli, minglade hon runt bland alla gästerna och flyttar gärna från knä till knä . Men föredrar dem som har tid för lite bakom – öron-kli. Såååå sköööönt!
Vi brukar ha lite aktiviteter på denna fest. I år hade vi en gren som hette : Spotta råtta som helt enkelt går ut på att spotta en gelèråtta så långt som möjligt. Denna gren nosade Freja raskt reda på och stod beredd på gräsmattan varje gång någon spottade en råtta.Snabbt som ögat var hon där, och glufs så fanns inte den råttan mer!
Men både Freja och magen klarade detta, det var ju trots allt lördag så lite gott kan man kanske få även om det inte är det bästa kostintaget för en hund.
Som jag berättade tidigare så har det ju varit stora bekymmer med pälsen, det har verkligen inte lyckats med att få den sträv som grisborst trots allt kämpande. Så efter mycket våndor så fattade jag beslutet med inrådan av vår ”trimtjej” att vi kanske skulle börja med att klippa henne. Jag ville verkligen inte och det satt långt inne att till slut säga ja. Men nu är det klippt! Detta betyder väl att jag igen får en ”velourschnauzer”. Frejas föregångare var ju också det och det gick ju faktiskt bra.
Så det är ju tur att jag aldrig haft några utställningsplaner men gläds åt alla fina utmärkelser många av hundarna från din kennel har fått. Ibland känns det ju som ni sopar banan med alla.
Då känner jag mig ändå stolt över att ha en hund från din kennel, även om hon inte är snyggast i stan.
Men man ska inte döma hunden efter håren( om det inte är utställning) var det någon som uttryckte. För på insidan finns det en mycket kärleksfull hund som älskar oss villkorslöst, precis så som vi älskar henne. Det är precis den känslan som är viktig för mig i vårt hundliv.
Nästa månad ska vi åka till Moseldalen en vecka på bilresa och då ska Freja med. Hon är hur lätt som helst att ha med sig i bil så det kommer säkert att gå hur bra som helst.
Vad roligt att ännu en kull små schnauzrar fått se dagens ljus på din kennel. De är ju bara så ofantligt söta , gulliga, härliga, ljuvliga. Det finns inte tillräckligt många ord för att beskriva dessa små under som får hjärtat att ta ett extra skutt av glädje.
Med dessa rader vill jag bara önska dig och flocken en fortsatt skön sommar !
Stor kram
Caisa och Freja
En stor kram till dig Caisa och Freja också ❤
Lava med sin duktiga matte Ann-Catrin och husse Peter visade framfötterna ordentligt idag. Lava vann unghundsklassen med Excellent och Ck och slutade som 2 Bästa Tik med CERT och R-Nordic CERT 🙂 Massor av grattis Ann-Catrin som både trimmar och springer så fint med henne.
Kajsa visade sig också från sin fina sida och kom precis efter, genom att komma 2a i Unghundsklassen med Excellent och Ck och blev 3 Bästa Tik med R-cert. Kajsa har en benägenhet att visa sin totala glädje i ringen. precis som jag vill ha det. Men då skuttar benen åt alla håll och det kanske inte alltid är så lätt för domaren att se om hon har fin gång eller inte. Men denna dag lyckades hon samla ihop sig trots sin lycka att få komma ut i ringen och alla tassar hamnade där de skulle när vi sprang runt. Älskade lilla Kajsa ❤
Hennes brorsa Morris med husse Perra och matte Birgitta visade även han upp sig så fint så fint 😀 Och kom 1 i unghundsklassen med Excellent och Ck och slutade som 3 Bästa Hanhund. Massor av grattis 🙂 Han är så härlig att se i ringen med sin ståtliga attityd, som domarna gärna berömmer i sin kritik.
Lavas syster Lale var också med. Hon har ju varit här hemma en vecka och spridit glädje. Oj, vilken härlig hund hon är! Så kärleksfull, glad mot alla och hela flocken älskar henne. Kajsa och hon har lekt och haft så väldigt roligt, så det var tur att Hedda nu inte har kvar sina valpar utan har fått tillbaka sin leklust, annars hade det varit väldigt tomt utan Lale, för nu har hon åkt hem. Men hon hann vara med på utställningen och vann den Öppna klassen med Very Good
Lilla My älskar värme och sitter gärna ute till hälften i solen och till hälften i skuggan ❤ 
Så var det då tomt här hemma. Tystnaden breder ut sig och flocken ligger utslagna i värmen runtomkring mig. Valphagen är ihop-packad och vi ska åter ställa in oss på ett liv utan valpar. Det kommer nog ta ett par dagar innan jag vant mig vid att inte ha deras små söta tassanden i min närhet, inte hela tiden vara beredd att springa ut med dem och kissa så fort de vaknar eller ha koll på klockan så att de får sin mat på rätt tid. Men framför allt att inte kunna slå mig ner på pallen i köket och lyfta upp dem och snosa på dem.
Men mitt i all saknad är jag ändå så glad. För även lilla sötnosen Näpna Noomi som numera kallas Lotta, visade så tydligt att hon känner sig trygg med sin nya matte Inger och husse Christian, när de för en stund sedan for härifrån med Lotta i en canvasbur där filten som fortfarande luktar mamma Hedda ligger, precis som hon är van vid när hon åkt med mig i bilen. Och att få se mattes och husses lyckliga min och ömma händer när de höll i henne. Sånt värmer i hjärtat och känns så oerhört fint.
