Janne

Bild

Janne

Therese och jag var ju på en trimkurs förra veckan. Nu har jag fått bilder på Diva och Janne. Här ovan är det Janne som poserar, nytrimmad, men redan lite rufsig eftersom vi har varit ute och rastat en stund, innan vi kom på att vi ju måste ta en bild hur han blev… Längre ner kan ni se Diva.

Annonser

Ruffa

Bild

Janne är världens snällaste hund, busig men juste. Ställer upp på allt och buset han gör är aldrig något som orsakar problem. Hans mamma Ruffa är också en väldigt juste och lojal hund som i vanliga fall ställer upp i alla väder. Men för ett tag sen hade vi inbrott av en räv flera kvällar i rad. Den busen ville så gärna komma in i trädgården att den gjorde små hål i staketet här och där. Ruffas uppgift i flocken är att vakta och skrämma bort alla inkräktare. När nu räven kom in i trädgården bedömde hon den som inkräktare. Oj, vilken fart det blev på henne. Och eftersom det var ett hål i staketet så ”råkade” hon gång på gång förfölja den stackars räven en bra bit utanför trädgården också – vilket inte var så roligt. Ja, hon tog sin uppgift på så stort allvar att hon började få smak för jakt. Jag har alltid varit så glad för att mina hundar inte jagar. Jag tycker inte om att gå med hundar i koppel utan vill att dom mesta möjliga tiden ska kunna springa lösa. Men då måste de uppföra sig. Och absolut inte dra iväg – även om det bara är för någon minut. Och efter rävintrånget i trädgården började Ruffa sniffa efter räven även på promenaderna. Och vips var hon försvunnen. Visserligen aldrig mer än ett par minuter. Men det räcker ju för mig. Så då blev det koppel som gällde för henne, i hopp om att hennes jaktintresse ska svalna. Och det har det gjort. Så nu börjar hon få gå lite lös här och där på promenaderna, Men så idag fick hon och Lilla My upp ett färskt spår och drog iväg. Jag ropade – båda hundarna hade nosen i backen och sprang bort från mig med snabba steg. Aj, aj, ja. Skulle det börja nu igen?! Då ropade jag en gång till och tog några bestämda steg efter de båda damerna. Och yiiipiii! Sötaste lilla Ruffa hejdade sig och så kom hon med viftande svans rusande tillbaka till mig. Det blev jackpot i belöning då, så klart. Lilla My kom emellertid inte….just då. Men innan jag hunnit koppla upp alla hundarna stod hon så fint i flocken och väntade på sin godbit. Hon vill aldrig vara ensam, och sticka iväg på ett spår utan Ruffa vill hon absolut inte. Kan hända Ruffa börjar känna samma sak – att sticka iväg utan matte vill hon absolut inte – det är i alla fall vårt mål att hon snart ska känna så 🙂 gullhjärtat.

Diva

Bild

Diva

Och här är en fin bild på Diva, som togs direkt efter trimkursen. Diva är verkligen en härlig hund som passar till det mesta. Snygg men också en bra arbetshund som redan, ett år gammal, är uppe i Avancerad klass i rallylydnad. Hon och matte Therese (som själv trimmar henne) är verkligen ett radarpar!

Figo

Bild

Figo

Helgen har varit väldigt rolig. Igår var jag på dvärgschnauzerringens medlemsmöte och lyssnade på ett mycket intressant föredrag om våra dvärgschnauzrars mentalitet. Kul att höra att de verkligen har bra mentalitet i hela rasen. Vad man behöver arbeta lite mer med när det gäller avel, så är det att avla på hundar med mycket lek och fart i, samt lust att gripa om föremål så att den behåller sin ursprungliga personlighet.
Några som redan har den personligheten är Figo och Janne, det visade de idag (och visar varje dag) när de lekte med Alice. Oj så kul de hade med den leksak som Alice kastade 🙂
Figo (från E-kullen med Amorina som mamma och Elmer som pappa) med mattarna Marie, Isabella och Alice kom nämligen och hälsade på. Och det var verkligen inte bara Janne som tyckte det var kul, jag gjorde det också. Och jag blev så glad över hur fint skött han är, glad, trygg och mysig och fint trimmad. En riktig liten charmör.

Myra – blivande terapihund

Bild

Myra - blivande terapihund

Att hundar kan göra skillnad är mycket förståligt för alla som har hund. Den glädjen en hund kans sprida går nog inte att beskriva med ord. Är man dessutom sjuk, gammal, ensam eller har andra problem kan en hund betyda skillnaden mellan ett liv i nöd eller ett liv fyllt av glädjeämnen och förståelse. Forskning har visat att mängden av ämnet oxytocin i blodet ökar när personer (som inte är hundrädda) har närkontakt med hundar.
”Oxytocin är avgörande för upprättandet av gemenskap, parbildning, omvårdnad, och förmåga att följa sociala normer. Förhöjd aktivitet av oxytocin skapar ökad tillit, minskar aggressioner, ångest, samt minskar också stress” kan man läsa på Wikipedia.

Underbara hunden Myra (Lilla Mys valp från hennes första kull) håller på att utbilda sig till terapihund, för att kunna göra skillnad på äldreboenden, men också i skolor. Nu har hon kommit så långt i utbildningen att det är dags att göra praktiktjänst. Och idag gjorde hon sitt första besök.
Så här skriver matte Hillevi om det besöket:
Fantastiska Myra! Ibland är ord överflödiga! Att se hur hon jobbade idag vid sitt första praktikbesök, som blivande terapihund gjorde mig riktigt berörd.

Bosse

Bild

Bosse

Vi har fått en hälsning från Sofia, Bosses matte:

I fredags firade vi Bosses födelsedag, med pompa, ståt och köttbullsmacka. Vi lyckades fånga det hela på bild, trots att själva intagandet av mackan tog ungefär två sekunder.

Bosse är frisk och kry, och pigg som en mört. Ett riktigt bustroll är han, som sprider glädje kring sig vart han än går. Att leka, jaga, och springa superfort i skogen är nog det bästa han vet, och så brukshundsklubben förstås.
Han har gått både valpkurs och Allmänlydnad 1, och till våren blir det fortsättning på lydnaden, och kanske även agility, om Matilda får tid. Han älskar att vara på klubben, och visar oftast sin allra bästa sida på planen. Hemma är han inte riktigt lika lydig 🙂

Tack snälla Sofia för hälsningen! Låter som om han har en drömschnauzertillvaro 🙂
Här nedan ser ni Bosse med sin fina födelsedagspresent: