Igår somnade Janne som en stock på kvällen. Det har varit hårda tider för honom då flickorna här hemma löpt. Igår kom också Ester hit, som även hon just löpt, men nu bara luktade lite lite grand och Diva som var i höglöp och luktade mycket mycket.
Ja, det har verkligen varit hårt, tycker Janne. Fast när han luktade en gång till på Ester så insåg han att nu var nog åtminstone den löpningen över. Kanske var det så med Ruffas löp också? Ja nog luktade hon inte längre så mycket löptik? Tänk om alla flickor löpt färdigt och det inte var något mer att bekymra sig om? Han tog en djup suck och sjönk ner i en korg. Och somnade så hårt att jag inte höll på att kunna väcka honom lite senare när det var dags för sista kvällskissen.
Den enda som fortfarande hoppas på att komma riktigt nära en flicka är Nilsson. Både Rufus och Janne har gett upp. Fast det är inte Ester säker på. När Janne gör lekinviter mot henne så blir hon försiktig. Han är väl inte ute efter min bak, väl? funderar hon och sätter sig snabbt.
Så försiktig är inte Ruffa. Hon har tyckt att det varit underbart med all uppvaktning av pojkarna. så nu gör hon vad hon kan för att lura dom att hon fortfarande löper. Oj vad hon flirtar och viftar med hela baken. Fast det går Janne och Rufus inte på. Försök inte, säger de. Oss lurar du inte. Du är inte det minsta intressant längre. Så lägger de sig ner med hakan mot framtassarna och ser drömmande ut. Och kanske drömmer de om vad som händer om sisådär sex månader. Då ska dom minsann….
Bilden på Janne är från spårskogen där han ju gjorde sitt Anlagstest i viltspår i måndags.