Utställningar och svampplockning

Gunvald BIR Gry BIM SSPK Ulriksdal

Så fort det gick från sommarvärme till vackra klara höstdagar. Skogen är full av KarlJohansvampar och morgonpromenaden i skogen tar allt längre tid för varje dag. man blir ju girig när man ser alla svampar, det är svårt att gå förbi utan att plocka  🙂  Flocken tycker det är trevligt för då får de gott om tid på sig att snusa runt medan jag sitter stilla och håvar in skogens läckerbitar.

Fast vi har faktiskt hunnit med lite annat också. I helgen var det ju den stora utställningen Cupen – Dvärgschnauzerringens egen utställnings och aktivitetshelg. Fast egen kanske den inte direkt var i år. För den hölls tillsammans med SSPK (den klubb som dvärgschnauzrarna tillhör ett snäpp upp i SKKs hierarki.) Det blev två hektiska dagar fulla av trevligt umgänge och spring i ringarna. fast det gav fina resultat också.
Massor av tack RigaMaria och Ca för allt pyssel med rallylydnadstävlingen och hjälp i utställningsringen etc Katarina och Emma för att ni kom trots att ni hade mycket annat för er och ställde upp som domare och skrivare på rallylydnadstävlingen, Gunilla och Therese för att ni fanns där och hela tiden ställde upp med vad som behövdes  Eva, Håkan och Alton för er gästfrihet, Kerstin och AnnMargret för hundvakt här hemma, Anita och Claes för det festliga mottagandet när vi kom hem och alla ni andra, ingen nämnd och ingen glömd som förgyllde helgen med er närvaro  ❤  ❤
Zcilla BIM junior Ulriksdal 3

På lördagen vann Ester sin klass med Hp och på söndagen var det Zcilla som vann klassen och Ester kom tvåa. Det kvalificerade Zcilla att tävla om bästa junior, där hon blev BIM-junior – massor av grattis matte Christina!!!
På lördagen kom också Fix  tvåa i sin valpklass med Gunvald som trea. Både fick fin kritik (den som vann var en fin liten valp från Hönsetorps kennel som avancerade till Best In Show-valp, så han var lite svårslagen 🙂  Fast på söndagen bestämde sig Gunvald för att han ändå skulle försöka slå honom. Han bröstade upp sig så mycket han kunde och tittade glatt och övermodigt in i domaren Morgan Grananders (som var en mycket trevlig bekantskap, kunnig och mysig mot hundarna) ögon. Och se! Den här dagen vann han sin klass och den andra valpen kom tvåa. Ja, Gunvald lyckades till sist bli Best In Show-valp 3  🙂  Härligt!  massor av grattis matte Anita och husse Claes!!!

Lilla Gry då? Jo även hon visade framfötterna ordentligt, på lördagen vann hon sin klass, och avancerade till Best In Show 6. Och på söndagen blev hon BIM-valp  🙂  Massor av grattis även till Grys matte Ann Margret!!!
Men har jag inte glömt någon? Jo visst har jag det! Diva så klart. Hur gick det för henne? Lördagens domare var inte helt förtjust i henne (det är faktiskt den första domare som haft lite kritik på henne, men sånt behövs ju också)  Fast på söndagen tog hon igen det rejält genom att placera sig som Bästa Tik 2 i utställningsringen, som 2a i rallylydnaden och som 2a i lydnaden. Massor av grattis även till dig Therese!!
Diva Cupen 2014Divan Diva med alla sina rosetter 🙂
Så himla roligt med alla fina resultat!!! Men allra mest roligt var det förståss med att träffa alla trevliga vänner – allt skratt och prat och kollandet på alla fina hundar. Ja det var en riktigt bra helg!!!

Annonser

Utställningar och rallylydnad

Gunvald BIM Eskilstuna2

Så har då Gunvald, Märta och Gry debuterat på ”riktig” utställning. Först ut var utställningen i Norrköping i lördags med domare Åke Cronander. Gunvald och Gry var lite förvirrade inne i ringen, hm… sa de. Ska vi busa? Och så tittade de sig omkring om det fanns någon att leka med. Och det gjorde det ju. Märta däremot visade sig lite mer världsvan även om hon också då och då försökte ta ett tillfälle till bus. Alla tre fick ungefär likadan kritik, men det var Märta och Gunvald som kammade hem de bästa placeringarna – båda kom 2a i sin klass. Massor av grattis AnnCatrin så bra du skött hennes päls och tränat hur hon skulle gå! Gry fick nöja sig med en tredje placering.

Nästa dag var det dags för utställningen i Eskilstuna med domaren och schnauzerspecialisten Cindy Pettersson. Hon är alltid så rolig att ställa för, så trevlig mot hundarna och hela tiden beredd på att ge beröm för allt positivt hon ser. Nu visste småttingarna lite bättre vad som förväntades av dom även om de ännu inte givit upp hoppet om att utställningsplanen egentligen är en lekplan för hundar. Även denna dag fick alla valparna väldigt fin kritik och  Gunvald lyckades ro hem första placeringen i sin klass med ett hederspris. Och i tikklassen blev det omvända placeringar mo dagen innan mellan Gry och Märta – med Gry på andra platsen med ett hederspris.
Valparnas resultat slutade med att Gunvald blev BIM (Bäst i Motsatt kön) med en mycket snygg tik, men flera månader äldre än Ruffas små valpar som fyllde 6 månader dagen innan utställningen, som BIR (Bäst I Rasen) . Det var vi mycket nöjda med.

Förutom valparna ställde vi också Ester, Zcilla och Diva, där Ester vann sin klass med Excellent och Ck, Zcilla kom trea med Excellent och Diva blev 4 Bästa tik. Även de resultaten var vi så klart nöjda med.
Förutom att vi sprang runt i ringen hann vi också med att umgås en hel del. Så roligt det var att Gunvalds familj Anita och Claes, Grys matte AnnMargret , Märtas familj AnnCatrin och Peter, Zcillas matte Christina och Divas familj Therese, Clara och Isac var med. Tack till er alla för en riktigt trevlig helg!!!

Under tiden vi alla var fullt upptagna med att putsa på våra hundar och kolla att alla deras hårstrån låg exakt rätt, var det rallylydnadstävlingar i Fagersta. Dit hade Gunilla och Ca med LillRufus tagit sig och lite senare, efter utställningen, sällade sig även Therese med Diva dit. Och tänk så duktiga de båda ekipagen är!!!  Båda körde godkänt lopp i Mästarklassen!!! Gunilla och LillRufus blev placerade på 5e plats av 15 mästardeltagare. Härligt!!!!

Nu laddar jag inför helgen då det är Dvärgschnauzercupen, med både rallylydnad, lydnad, agility och utställning på Ulriksdals slottsområde. Då jag är ansvarig för rallylydnaden måste jag försöka hålla huvudet kallt, så jag får med mig allt….hm håll en tumme att alt flyter på och går bra!

 

Äntligen regn

Janne flamtar
Så har regnet kommit och det känns ännu säkrare från eld här hemma i skogen.
Regnet har också fört det goda med sig att kantarellerna börjat växa. Idag på morgonpromenaden hittade vi ganska mycket svamp. Rufus som ju är äldst i gården vet precis vad som väntar när jag böjer mig ner och börjar plocka det där gula ute i skogen. Då tar det tid, tänker han. Så han parkerade sig snabbt vid första kantarellstället. Ingen idé att springa med matte, suckade han. Hon går ändå bar i cirklar och snart kommer hon tillbaka hit. Hellre då ta en liten lur här i mossan  🙂 Så la han sig lugnt ner och väntade. Och precis som han anat var jag så småningom tillbaka vid utgångpunkten och han kunde inhösta en frolic-bit för trogen tjänst.

Lilla My vill inte sitta stilla och bara vänta. Hon vill ju alltid vara med. Så hon gav mig en puss i ansiktet varje gång jag böjde mig ner för att plocka en svamp. När jag fått pussen gick hon undan en ltien stund (fast inte långt bort utan hon håller si g ju alltid i närheten) för i mossan finns massor av spännande lukter som hon bara inte kan motstå, när hon nu fick chansen att i lugn och ro undersöka allt.

Ruffa och Janne hängde med på behörigt avstånd, även de med nosarna i backen. De luktade mest efter möss. Och se efter ett tag fick Ruffa tag på en liten näbbmus. Vad ärväl svamp mot en näbbmus, sa hon och viftade på hela rumpan.

Nilsson traskade troget efter mig överallt. stannar jag så stannar han. Går jag så går han. Alltid ett steg bakom. Det enda som kan få honom att lämna mig för en stund (om inte Agnes är här förståss, för då är jag som luft för honom) är om han hittar några goda söta rötter i jorden. För det är mums det, säger Nilsson och gräver i marken så skägget får stora jordklumpar i sig.

 

 

Rapport från Freja

De senaste dagarna har varit lite kaotiska. Vi bor ju inte så långt från där den stora skogsbranden härjat och vissa dagar har brandröken legat tät över skogen här hemma. Så klart har det påverkat både mig och hundarna. Men nu har man fått fram ordentliga resurser för att släcka branden så nu kan jag koppla av lite och börja tänka på annat igen :).
Skogsbrand rök i skogen
Så roligt det då är att få en av de härliga rapporterna från Freja igen. Tack Caisa!  Jättesynd tycker vi också att u missade kennelträffen!

 

Freja i grasHungriga Freja letar mat självFreja 6 man sko Skor är fortfarande en passionFreja i sangFreja prövar hur det är att sova på hotell

Först måste jag bara säga att det känns jättetråkigt att vi missade kennelträffen
i lördags. Det hade varit såååå himla roligt att få möta andra hundar från tidigare kullar och också kanske igen få möta några av Frejas syskon för att se hur de har vuxit och utvecklats.
 
Freja har vuxit på sig bra, väger nu fem kilo. Jag känner mig dock lite osäker på om jag ger henne tillräckligt med mat. Hon får fortfarande mat tre gånger/ dag. Jag har utökat portionerna lite och tycker att hon ser ut att vara i fin form. Men sen kan man ju börja undra om hon är hungrig ändå för hon gör vad som helst för att äta något:
I trädgården hittade hon våra smultron och där har hon varit varje dag och själv ”plockat” smultron
tills de tog slut. Hon hittar bigarråer på allmänningen nedanför oss, nedfallna äpplen är också rätt gott. I skogen har vi hittat bådehallon och blåbär. Mums tycker Freja!
Allra bäst gillar hon dock bananer och jordgubbar.
 
Idag har jag stått och lagat mat till barnbarnet, ett riktigt storkok blev det. Freja fick provsmaka lite
kalkongryta innehållande, förutom kalkonen, paprika, potatis, morötter och squash. Jag trodde aldrig hon skulle sluta slicka i skålen, så det var tydligen riktigt gott! Jag har dock inte fått någon rapport om vad Axel tyckte.
 
Vi har hunnit göra massor av saker denna sommar och Freja har varit med oss nästan överallt.
Förra veckan hade en riktigt trevlig resa till Oslo då vi hälsade på hos Julia. pass. Vi hade bokat ett ”hundrum” på hotellet eftersom Julia inte ville ha Freja i sin lägenhet. Vi hade inga förhoppningar alls på rummet. Lasse trodde vi skulle få något sunkigt gammalt fd rökrum i nån avlägsen korridor. Så döm om vår förvåning när vi hamnade på ”top floor” med en fantastisk utsikt. Rent och fräscht var det också, så vi hade verkligen ingenting att klaga på!
Men när vi väl var på plats hos Julia och hon fick träffa Freja igen så ville hon ha henne i lägenheten under vår vistelse. Såklart kunde hon ju få det, men jag sa att om vi en gång har bokat ”hundrum” så ska hunden dit och i alla fall titta på rummet. Sagt och gjort, Julia tog en promenad från sig och kom över till hotellet med Freja som tyckte det var toppen. Hon fick ligga i sängen som var bäddad med fina vita lakan. Där fick hon ligga och mumsa på ett hundben och tyckte
att ett schnauzerliv kan vara rätt så trevligt.
 
Häromdagen kom en fd kollega hit med sin sons schnauzer Alice som är åtta år. Freja blev så glad och bjöd upp till lek. Men se det ville inte Alice, hon morrade till och gav ett vasst skall för att Freja skulle veta sin plats. Det gjorde hon och höll sig sedan mycket avvaktande men i närheten av Alice om hon kanske ändå skulle vilja leka liiite. Det blev väl en liten hopp och skutt runda på typ trettiotvå sekunder efter en lång stund. Tråkigt tyckte Freja som älskar att leka.
Som hon flänger runt med sina leksaker, det är en fröjd att titta på. Hon går fram till leklådan och det ser verkligen ut som hon noggrant väljer ut vad hon vill ha.
Bäst gillar hon alla pipleksaker som hon har och allra roligast blir det om man jagar henne. Hon galopperar iväg som en yster liten kalv på grönbete, stannar så att man nästan hinner fram och sen skuttar hon vidare.

Sen är det också ganska kul med våra skor fortfarande, så vill man vara säker på att hitta båda skorna samtidigt får man vara ordentlig och ställa in dem i garderoben. Annars får man skylla sig själv!
En av Lasses trädgårdstofflor försvann vid midsommartid och var sen bara borta. Vi letade och letade i buskar och snår på tomten, men den var verkligen borta! Efter typ någon vecka hittade vi den i bastuhuset, inte vet vi när hon har varit in där för den dörren har inte varit öppen mycket denna sommar.
 
Vi har försökt att träna på koppelträning, det går verkligen ”sådär” då det finns människor och hundar runt omkring. Freja drar som en oxe ,låter som skriande fiskmåsar och vill fram till ALLA.
Många vill gärna hälsa på henne för hon är ju så sööööt.  Men det blir inget bra för då får hon ju positiv uppmärksamhet trots ett dåligt beteende.
Förra veckan blev det verkligen överkurs: Vi tänkte att min gamla pappa skulle få åka på en liten
utflykt så vi bestämde oss för Vaxholm som ju är en liten fin sommarstad. Men det var inte så klokt, gissa hur mycket folk det var där, alldeles för mycket för en liten schnauzerslyngel! Så mycket drag i kopplet blev det och mycket skriande. Lasse gick före för han orkade inte med detta, när han sen kommit en bit ifrån oss kunde han inte skilja på om det var Freja eller Vaxholms alla måsar som skrek för det lät lika!
Till slut kom vi till ett litet fint café och där kunde det äntligen bli lite lugn. Jag kastade lite godisar
i buskarna så att Freja hade lite att göra en stund, sen kunde hon lägga sig ner en stund och pusta ut. Det gjorde vi också efter denna oharmoniska promenad.  
 
Den här sommaren har varit en av de bästa av flera anledningar, men främst för att vi haft så underbara och roliga dagar med vår härliga hund som ger oss så mycket glädje!
Men vi har lite att jobba med, varje dag är en ny utmaning för att det ska bli lite bättre ”ordning och reda” på vår älskade lilla slyngel.

Ha det fint , hälsa flocken.
Kram
Caisa

Trygga små hundar.

Först måste jag ju erkänna – återigen – att jag är lite förvirrad ibland…  Nedan har jag skrivit att Riga är mormor till Akullen. Det är hon ju inte alls! Det var ju hon som var MAMMA. Finaste Riga, stamtiken till kennel Amorras, tillsammans med lika fina Rufus, stampappa.

Dagen efter kennelträffen, på söndagen, var det dags för Dkullen samt Thea från Ekullen att Mentalbeskrivas  – som dom allihopa gjorde med den äran.
Här nedan lite bilder, tyckte det var roligast att se deras reaktion under samma moment. Och jag valde spökena – hundägaren får stå med sin hund i långt slappt koppel. Plötsligt kommer det ut två spöken från skogen. En från varje sida. De går ryckigt och långsamt steg för steg mot hunden. Hur reagerar hunden? Vaktar den matte/husse? Är den ointresserad? Eller blir den paniskt rädd? 
En mentalbeskrivning är aldrig rätt eller fel. Den bara beskriver hur hunden reagerar. Så här reagerade Tage, Janne, RuffeBuffe, Yatzy, Molly och Thea. Ingen av dem blev särskilt rädd. Lite underligt tyckte de nog att det var, men fly? Nej! Man är väl vakthund och kan försöka skrämma bort dom istället  🙂

 

MH Tage SpökenTage var inte det minsta rädd, men väldigt nyfiken

 

MH Janne SpökenJanne var också nyfiken och hade dem under stark kontroll, men rädd – nej!

MH RuffwBuffe SpökenÄven RuffeBuffe var orädd men  nyfiken. Vad är det där för en figur? 

MH Yatzy SpökenYatzy var också helt orädd, men väldigt nyfiken. Sniff, sniff…

MH Molly Spöken Molly var precis som sina bröder orädd och nyfiken och precis som de fick hon en 4:a på att själv ta kontakt med spökena utan hjälp av föraren.

MH Thea SpökenThea tyckte ett litet tag att de där spökena var lite konstiga, men snart tog nyfikenheten över och precis som alla andra fick hon en 4:a på att hon själ tog kontakt med spökena.

Det finns en annan sorts mentaltest än MH, det heter BPH och är ganska nytt och lite mer anpassat till vanliga sällskapshundar. Zcilla kunde inte vara med på MH:t på Fagersta brukshundklubb då hennes matte hade förhinder. Nu fanns det ett BPH i Örebro – i närheten av där de bor, så på måndagen gjorde hon sitt prov där. Tillsammans med Ior som skulle testa vad BPH var för något.
Oturligt nog var måndagen varm 32 grader i skuggan (det var väldigt varmt på söndagen också, men MH gick i skogen där det var lite skugga) BPH:t gjordes på en platt liten gräsmatta med ganska torkat gräs på, utan en enda liten gnutta skugga, med ett ordentligt trästaket runtom.
Ior som är väldigt värmekänslig fick nästan värmeslag så matte MajBritt var klok nog att avbryta. Märkligt, tycker jag att man överhuvudtaget höll ett sånt prov på det sättet när det var så varmt ute. Nog hade man kunnat alt en annan plats åtminstone.
Zcilla klarade värmen bättre och genomförde provet med den äran – trots hettan. Fast i slutet av provet började även hon försöka leta efter skugga som inte fanns.

Precis som alla andra Amorrashundar tyckte domaren att hon var väldigt trygg helt utan aggressivitet. Kul att höra!

BPH Zcilla gubbe som dyker uppHär flyger det plötsligt upp en gubbe från marken. Rädd? Inte Zcilla inte. Hon tog gubben med fattning, inte är det väl nåt konstigt med gubbar som hoppar upp ur marken  🙂

 

 

Lite bilder :)

Valpk sitterDet var en härlig och solig dag i lördags. Nästan så att det var lite för varmt. Men det fanns ju sköna svala gräsmattor att slå sig ned på för att svalka sig.
Gruppbild_Gruppbilden på alla  🙂  (Förutom Barbro och RuffeBuffe och AnnMargret med Gry som var tvungna att gå tidigare.)

Gruppbild GkullenG-kullen Peter, Ann Catrin och Johanna med

Märta, Claes och Anita med Gunvald och så mormor Riga så klart  ❤ 

Gruppbild EkullenEkullen med Monica och Anna med Ella och mamma Amorina, Ca med Ester, Isabelle med Figo samt Hasse och Margareta med Thea. Och så tjusiga mormor Riga  🙂 

Gruppbild AkullenAkullen, Eva med Alton, Monica med Amorina
och Ca med Lilla Rufus och inte minst mormor Riga!
Gruppbild CkullenCkullen MajBritt med Ior, Therese med Diva, Alexandra med Felix, Ilona med Cissi och Monica och Anna med  mamma Amorina (och Ella) samt mormor Riga.

Gruppbild DkullenDkullen Hille med Molly, Anna med Tage, Jörgen med Yatzy och Mikael med Bosse. Och så stolta mormor Riga  🙂

Gruppbild FkullenFkullen Carina med Sally, Kalle med mamma Myra och Katarina med Fix

Så underbart det var att se alla små busvalpar som nu blivit stora och förståndiga  (  🙂  )
På söndagen gjorde Dkullen plus Thea från Ekullen en Mentaltest, Bilder kommer från den också och även från BPH som Zcilla genomförde i en fruktansvärd hetta utan möjlighet till skugga. Duktiga lilla hunden klarade testet galant.

Men just nu ska jag koncentrera mig på skogbranden som inte är så långt härifrån.  Röken rullar r in över trädgården och sticker i näsan…

 

 

Tack alla!

Tack alla för en fantastisk rolig kennelträff. Å så fina ni håller alla era älsklingar  ❤  ❤
Vad roligt det var att träffa allihopa både hundar och människor.
Det var också jätteroligt att idag göra Mentalbeskrivningen på Ruffas valpar som nu snart är två år och på Thea som har Amorina som mamma. Alla klarade MHt med glans och fick fina omdömen, avreagerade sig snabbt, var orädda och sociala. Domaren tyckte att de alla var ett mycket gott hundmaterial. Härligt att höra.
Bilder kommer så småningom eftersom jag ännu inte haft tid att ladda in dem i min dator, men ha förtröstan  🙂  Då ska jag också berätta lite mer av vad vi gjorde 🙂