Gott Nytt År!

Dag 29 Frk Rosa o Herr Bla

Med den här bilden på busvalparna vill jag önska er alla ett riktigt Gott Nytt År!!!!

Och ni som har hundar, tänk på att ha dom i koppel i kväll när ni rastar dom. Varje Nyårsdag vimlar det av efterlysningar av hundar som kommit för nära en smällare eller raket som skrämt vettet ur dom. Är hunden då lös springer den i panik och man kan bara tänka sig vilken skräck den måste genomlida när den sen inte hittar tillbaka till matte och husse.

Jag håller tummarna för att ni får en fin och lugn nyårsafton 🙂 ❤
Det ska vi ha – vi bor ju ute i skogen där man bara kan ana fyrverkerier borta i horisonten. Hela flocken är visserligen helt skottfast, men jag tycker ändå det är skönt att jag inte behöver oroa mig för att någon otänksam människa kastar iväg en smällare för nära dom. Så både valpar och stora kommer nog att vara lika glatt busiga i morgon som de är idag ❤

Annonser

Valpar i Divas mage <3

Dag 29 Frk Gul sot
Lilla fröken Gul ❤

Idag har Therese och jag varit med Diva på ultraljud – och visst fanns det små valpar där inne, en hel drös 🙂  Hon har redan blivit lite tjock och mår illa mest hela tiden – det är inte alltid lätt att vara dräktig, lilla stumpan ❤

Med på besöket hade jag också Rufus för att kolla upp honom. Man blir ju orolig när något inte riktigt är som det ska med en gammal hund. Veterinären tog massor av blodprover och kollade igenom honom ordentligt, men såg inget allvarligt. Däremot verkar det som han fått en hudinfektion så nu ska han gå på penicillin i 20 dagar så hoppas jag att hans klåda går över – älskade hund!
Och pigg är han ju fortfarande. På morgonpromenaden hade han värsta racet när han snodde Agnes ena vante och for iväg som en galning över isvidderna.

Med oss hem igen hade vi Diva. Hon ska få vara här hemma över nyår. Inte för att hon är rädd för fyrverkerier, men man vet ju aldrig vad som kan hända en nyårsafton – och när man är dräktig ska man få ta det lugnt. Så nu ligger hon här i soffan och sover, medan Rufus ligger bredvid henne för att hon ska känna sig trygg.

Dag 29 Agnes o Herr Ofargad2

Äntligen har det blivit lite varmare och vi fick en underbar promenad längs strandkanten på isen som vuxit sig tjock under de kalla dagarna. Vilka race det blev för flocken. Sååå härligt att se dem sträcka ut över isvidderna.

Väl hemma igen blev det lite bad för Molly innan hon fick kliva in i valphagen igen. Nu har valparna fått små sylvassa tänder så själva diandet få nu gå lite snabbare, det sticker nog en del i juvret på Molly kan jag tro. Men hon är tapper och visar inte med en min att det kan göra ont.
Agnes sitter mest hela tiden inne i valphagen och Molly verkar trivas med hennes uppmärksamhet, härligt att se dem bli tätare och tätare vänner.

Dag 28 Herr Ofärgad o Frk Gul

Kylan håller i sig och i dag har det varit minus 18 grader här, men det gjorde inte så mycket ör idag har annat roligt hänt. Agnes är här och Nilsson är överlycklig, precis som Janne som inte kan bärga sig utan hela tiden snor sockar och vantar och tofflor från henne bara för att hon ska sätta igång och jaga honom. Vem det är som får mest motion varierar, men många gånger verkar det som om det är Agnes eftersom Janne är en fena på svänga hit och dit för att undgå att bli infångad och fråntagen sitt byte 🙂

Framåt förmiddagen fick vi annat trevligt besök – Hille och Kalle kom farande för att hälsa på sin älskling Molly och för att få se hennes söta valpar. Det blev ett kärt återseende. Oj så glad och stolt Molly var.

Valparna blir allt lekfullare, just när jag skriver det här biter Herr Blå på Herr Ofärgad, tar ett klumpigt skutt mot honom och så tumlar de båda om. Ofta är det tre eller fyra som ä vakna medan de övriga sover. När de vakna väl somnat så vaknar de som sovit och så håller de på tills plötslig alla sover i en stor hög igen ❤

En kall dag

Idag har det varit ännu kallare än igår, så det fick bli en lite kortare promenad. Rufus som aldrig frusit förut, hur kallt det än varit, tyckte att det var alldeles för kallt, han fick köldkramp i båda baktassarna och skuttade olyckligt bakom mig, tills jag såg vad som hänt och kunde värma hans tassar i mina händer. Rufus som å ena sidan fortfarande kan bete sig som en liten valp, är lekfull, fortfarande har fina muskler och är pigg börjar ändå bli gammal. Under en period har han kliat sig lite mer än vad som är normalt, men inte som om han har loppor eller kvalster, utan som om klådan kom inifrån. Det kan göra det på gamla hundar ibland. På tisdag ska vi till veterinären och ta lite prover för att se hur han mår egentligen, och hoppas att de kan ge honom lite lindring för klådan.

Valparna har inte märkt något av kylan. Inomhus är det varmt och skönt. Idag har de blivit vägda och avmaskade. De ökar fint i vikt, några lite mer än andra 🙂
Här nedan kan ni se dem äta, bordsskicket ser lite bättre ut än vad det är egentligen, förutom för lilla Fröken Röd då, hon utmärker sig ofta genom lite lustiga kroppsställningar. Men vaddå? säger hon. Varför får jag inte ligga på sidan och äta, det gjorde faktiskt de gamla grekerna också, så det så! Och så fortsätter hon att smaska i sig ❤
Dag 27 alla sex äter

Kalla fingrar och busiga valpar

Dag 26 Gul o ofarg pussas rosa skallerMåste ni alltid hålla på att pussas? säger Fröken Rosa upprört.

Dag 26 Frk Rod pa sprang Fröken Röd gör sig beredd att ta ett skutt.

Dag 26 fem av dem hullerombuller Ett myller av valpar 🙂

Idag när jag närmade mig valplådan kom sex små söta valpar kravlande mot mig och viftade på svansarna. Sånt värmer i hjärtat 🙂 De blir allt busigare, små morrningar och ett enstaka skall ger de upp i bland. Ja, nu börjar de se ut som så minihundar ❤

Även Molly blir busigare. Nu kan hon vara ute en riktigt lång stund i trädgården tillsammans med Janne och leka, trots att det varit 15 minusgrader här. Och på promenaden pinnade hon på ordentligt. Det tyckte jag var mycket skönt, eftersom det blev ganska kallt om fingrarna när jag kom ut på vägen och alla sex hundarna skulle gå i koppel. Även inne i skogen, där alla utom Molly går lösa (löpande, dräktiga och digivande tikar har jag alltid i koppel som en säkerhetsåtgärd) frös jag om fingrarna eftersom jag har små stationer här och där, där jag alltid stannar och ger flocken varsin godisbit, Nu är de så inkörda på det att de alltid stannar och flockas runt mig på de ställena. Och när man ger sex hundar godis är det alltid någon som ger mig en blöt slick, inte så där jätteskönt med blöta fingrar i 15 graders kyla… Fast jag ska inte klaga, det är ju en underbart julväder. Snö, blå himmel och kyla 🙂

Inga nyheter alls idag

Dag 25 Gul

Dag 25 Gul o Bla

Idag ska vi bara ta det lugnt så det blir inga nyheter alls för de små. Men så klart att de ska fortsätta att få sin hundmat, de uppblötta kulorna, och det är också dags för dem att få sina klor klippta för fjärde gången. Nu ligger de ganska stilla i mitt knä medan jag klipper, de börjar få in vanan 🙂

Morgonpromenaden med de stora blev ganska kall – minus 15 grader – men det var nog bara jag som tyckte det var kallt. Flocken pinnade på som vanligt. På ett ställe brukar vi gå genom ett ganska sankt område där jag bär Molly så hon inte blir blöt och kall om juvren. Idag behövdes inte det, isen hade lagt sig även där. Hon får allt mer fart när vi är ute och sniffar runt riktigt mycket nu. Men så fort hon har kommit in i huset igen måste upp och titta till sina valpar 🙂