
När Yatzy fyllde 2 år hade han det så här fint!
Tänk imorgon fyller Janne och alla hans syskon 3 år 🙂 Ett stort grattis till er allihopa ❤
Jag har fått en hälsning från Yatzy och matte Ywonne dagen till ära. Tusen tack!
Hej Bisse, här kommer en hälsning från den minsta och yngsta av de sju små dvärgarna i D-kullen. På söndag fyller han och de andra hela tre år. Ojojoj, vad det har gått fort! Samtidigt känns det som om han har hört hemma hos oss jämt.
Enligt vissa uträkningar ska han ju nu vara 28 hundår, en mogen man med andra ord. Därför har vi mer aktivt tagit upp det vi gjorde med honom redan när han var valp; att låta honom gå lös så ofta det går. Inte bara i skog och mark, för det har han alltid gjort, utan även i parkerna här hemma.
En liten pipboll, en visselpipa och en faslig massa hundgodis är våra livlinor. Oftast går det väldigt, väldigt bra, han kan ordet ”hit” och vet att i kombination med att den som kallar in klappar sig på låret, är det en signal att komma pronto.
Men titt som tätt tar han sig lite väl stora friheter. På morgonpromenaden kan han vara säkert 150 meter bakom mig, för att han hittat en fläck(ännu en!) som är helt oemotståndlig och kräver ingående studier. Jag brukar smågräla på honom och förklara att det där är ingen definition på att ta en promenad tillsammans.
Efter att ha varit en kelig liten rackare under sin första tid hos oss blev han ganska så kavat och självständig. Lade sig gärna i mattes säng, men när jag kom för att lägga mig hoppade han raskt ner. Nu är det inte så, han knör gärna ihop sig vid mina fötter och ben och stannar kvar länge. På mornarna ska han sitta i knäet när jag äter frukost och när jag är hemma på lunch insisterar han på att ta en ostmacka också han. Han äter sin på golvet och jag min vid bordet, men sen ska det knäsittas igen. Och husse får ofta en knävärmare när han sitter i tv-fåtöljen. Numera är det ju mest vi tre här hemma, sönerna dyker bara upp då och då, och Yatzy verkar nöjd med att vara en i trion.
Föga anar han att matte har avancerade planer på att utöka till en kvartett. Längtan efter en valp växer sig allt starkare, han som ska heta Harry.
Yatzy har haft en härlig sommar och njuter av hösten i fulla drag. Hans aptit är betydligt friskare nu. Det enda bekymret vi har är hans päls. De senaste gångerna vi har trimmat honom har det varit bekymmer. Frågan är om det kan ha börjat med en födoämnesallergi – vi bytte ut det fodret mot ett nytt samma dag som misstanken väcktes – men att trimmandet kan ha varit det som gjort att effekterna inte riktigt vill klinga av. Huden är torr och fnasig, underull är det inte så gott om och den andra pälsen är lite livlös och inte särskilt tät.
Allt enligt vad den expert på pälsar, en veterinär i Norrköping, talade om för oss vid en 2 000-kronors undersökning förra veckan. Nu ska han schamponeras varannan dag med specialschampo och får lite extra kosttillskott för att bättre kunna ta upp vissa vitala ämnen. Vi får se hur diagnosen lyder vid återbesöket om några veckor. Han kommer att bli av med eländet, frågan är om pälsen kommer att hålla för fortsatt trimning. Men, en sak i taget.
Sin födelsedag på söndag tänker han fira med rostbiff. Fast det vet han inte om än.
Hoppas att de andra i D-kullen lever ett prima liv också de!
Ywonne i Norrköping
Tack matte Ywonne för den fina rapporten. När det gäller pälsen har vi ju pratat om det, skönt att han har varit på ordentlig utredning så vi vet att han inte är sjuk. Säkert är det som veterinären säger att pälsen snart är bra igen bara ni badar honom med specialschampot och ser tiden an. Snart har han nog en fin trimpäls igen.
Det där med pälsar är alltid lite svårt. Många gånger visar ju en livlös päls att det är något fel med hunden, men det kan också vara, som kanske i ert fall, dåligt foder. Bra är, att man precis som ni gjort, kollar upp hunden om pälsen är dålig.
En stor grattispuss till dig Yatzy ❤ Det blir nog toppen för dig att få en liten busig valp att leka med så småningom.