J-kullen född

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sju små nyfödda, den tredje från höger är bara några minuter gammal  ❤

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nu har dom börjat mysa och må gott ❤

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ett dygn gamla

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hedda undrar vad Ruffa har i magen ❤

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Riga Maria och Ruffa väntar – ska det snart hända något?

Så blev det då igår dags för J-kullen att födas. Ruffa var så cool och lugn och trygg hela tiden. Under öppningsfasen var hon tvungen att gång på gång gå ut och kissa eller bajsa då valparna tryckte på i hennes mage. Varje gång gick hon ut med sin stora mage med svansen glatt viftande- det skulle vara en människa som håller på att föda, ha ha.
När valparna väl började komma ut gick allt lika bra. De kom med lagom mellanrum i tid så hon hann pyssla om och ta hand om varje valp.
AnnMargret och Riga Maria var här och hjälpte till vid valpningen så allt kunde löpa på så smidigt som möjligt och även resten av flocken fick sitt. Tusen tack för er hjälp! Och så trevligt vi hade det  🙂

Alla valpar var välskapta och ser så fina ut. Och Ruffa är världens mest omtänksamma mamma. Det är ju tredje gången för henne så hon vet precis hur man tar hand om ett gäng på sju valpar. Så det är tyst och tryggt i valplådan och de små har redan börjat bli små tjockisar ❤  ❤

 

Hedda pysslar om

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hedda pysslar om Ruffa

Hedda är så gullig mot Ruffa. Hon lägger sig gärna nära, nära för att visa sitt stöd. Samtidigt som hon är väldigt försiktig att inte komma för nära Ruffas stora mage. Så slickar hon lite. Men hela tiden mycket mjukt ❤

Det här är ju första gången för Hedda att någon tik föder valpar här hemma. Men det verkar som om hon instinktivt förstår vad som är på gång. Och att det är hennes uppgift att ta hand om och vårda ❤  🙂

 

 

 

Grattis I-kullen på 1-årsdagen

3v 6 dgr bla o rosa

Ior och Itsi i bustagen förra året

Tänk, idag för precis ett år sedan, satt jag också med en tik med tjock mage. Då var det Diva som hade små valpar i magen. 7 stycken små söta svart/silvervalpar blev det, 6 pojkar och en flicka. Vädret var isigt, halt och svårt att ta sig fram i, därför fick I-kullen namnet Isprins och Isprinsessa framför sina namn.
Idag är det J-kullen som ligger där inne och sprattlar i Ruffas mage (Divas moster). Fast de vill ju inte ut riktigt än 🙂
Massor av Grattis Itsi, Zorro, Tintin, Kazper, Ior, Bentley och Murphy! Ett härligt gäng efter rapporter av er valpägare att döma. Framåt sommaren/hösten (datum är ännu inte bestämt) hoppas jag på att få se så många som möjligt av er både på Kennelträff och Mentalbeskrivning 🙂  🙂  Tills dess hoppas jag att ni njuter av livet ❤

Väntan fortsätter

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ruffa fortsätter att sova

Här fortsätter vi att vänta och Ruffa fortsätter att sova. Den mesta tiden går åt till att smeka Ruffa på magen. Så fint då att AnnMargret är här så resten av flocken får ut på sina vanliga promenader. Så lite rutiner har vi i alla fall kvar. För vänta kommer vi ju att få fortsätta att göra några dagar till. Men det är en fin väntan, med spänning blandat av lugn och ro.

Väntan

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nu är Ruffa trött, det tar på krafterna att släpa runt på den stora magen

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Igår var Ruffa lite piggare och då var det spännande att lukta runt på fågelfröna som trillat ner på backen ❤

Nu börjar Ruffas bli trött. Det går inte längre lika fort att ta sig ut i trädgården och då och då får hon små förvärkar. Men fortfarande äter hon med god aptit så än är det några dagar kvar. Det är ju först på lördag som det gått 63 dygn…
Annars händer inte så mycket här hemma. Vi väntar, det är vad vi gör mest hela tiden. Vi kan ju inte gå på långa promenader och jag kan inte åka och handla. Utan nu är det att vara hemma med Ruffa och se till att hon får all den omtanke hon kan få. Mysigt det med ❤
Och idag kom AnnMargret för att vara här i god tid inför valpningen. Trevligt med lite sällskap.

Snöbus

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hedda virvlar förbi kameran

Nu har det äntligen blivit lite mildare ute, men tyvärr innebär det inte att vi kan börja ta långa promenader igen. Nej Ruffa vill inte gå så långt, och jag vill inte lämna henne ensam hemma. Men vad gör det säger Hedda och Janne. Ute i trädgården går det också att ha kul. De jagar varandra genom stigarna i full fart. Och när de kommer in vilar de sig bara ett kort tag innan de vill ut och busa igen. Å så skönt just nu att trädgården finns 🙂

Ruffa mår fortfarande bra. Och även hon drar en repa i full fart genom trädgården ibland. Magen som är hur stor som helst gör henne lite otympligare men ännu inte helt uträknad 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Janne och Hedda i nappatagen ❤

En vecka kvar

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ruffa somnade strax jag börjat att klippa magen på henne  ❤

Så är det bara en vecka kvar innan den beräknade valpningen för Ruffa ska äga rum (ja visst är det så, inte kan man bestämma en valpning på exakt rätt dag, men det är i alla fall en hållpunkt, sen kan dom ju ändå komma en vecka senare eller något tidigare också för den delen) Förberedelserna har börjat. Ruffa har fått magen rakad så de små valparna inte ska få hår i munnen när de diar. För att det skulle vara lite bekvämare för henne la jag henne på en handduk på min säng och där låg hon så skönt att hon somnade gott – och ligger fortfarande kvar   ❤
Nu sprattlar det ordentligt där inne i magen. Och skulle valparna få för sig att komma ut idag (vilket dom inte får för i så fall skulle Ruffa vara mer påverkad) så skulle de överleva. Dom har fått päls och ben och klor och organ och allting. Ögonen är visserligen inte öppna ännu och hörseln har inte börjat fungera. Men de känner beröring och märker nog ganska mycket av vad som händer runt omkring Ruffa här ute i den kyliga världen. Alltid skönt när man nått den gränsen – även om det ändå alltid är vissa risker förknippade med en valpning.

Ruffa äter fortfarande med god aptit och när hon ska ut i trädgården lunkar hon inte sakta, utan då försöker hon flyga ut, precis som hon alltid brukar göra. Det går väl lite så där kan jag tycka, men inte kan man tro att hon bär på en väldigt stor mage…. Inomhus tar hon det i alla fall mycket lugnt och sover mest hela tiden.
Men nu börjar den stora väntan. Och jag håller henne hela tiden under uppsikt. Det märks på flocken också. De är stillsamma och lugna, ja till och med busiga Hedda uppför sig riktigt städat  🙂

Rapport från Lilla My

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Lilla My

 

Lilla My är ju på semester hemma hos Alton, matte Eva och husse Håkan. Här kommer en hälsning från  henne ❤   Hon verkar ha blivit lite morgontrött, stumpan 🙂
Massor av tack Eva!

Hejsan matte
Idag var det så konstigt, klockan ringde redan klockan 08.00. Jag tyckte det var jättekonstigt och låg kvar i sängen. Eva klädde på sig och gick ut i hallen med Alton. Ja, lika bra att följa efter och se. Då fick jag på mig täcket och kopplet, så gick de ut. Nä, matte så tidigt och det är ju rätt kallt ute, vad håller de på med här. Jag stannade kvar inne. Då lyfte Eva ut mig, så det var väl lika bra att följa med.
Jag sprang fort hem igen. Väl hemma, ville jag ju fortsätta sova. Nä, då dukades det fram frukost och den måste man ju äta, annars tar väl Alton den. Efter ytterligare en stund, skulle de gå ut igen. Ja, ja, jag följer väl med. Vi tog den lite längre turen i skogen, den är rätt ok.
Väl hemma igen, trodde jag man äntligen skulle få sin förmiddagslur. Nä, det dröjde inte länge, så var det på med täcke och koppel igen. Nu skulle vi gå till bilen och det var ju också rätt ok. Så åkte vi iväg. Efter 30 minuter stannade bilen och Håkan hoppade ur – de pratade någonting om tandläkare, vad nu det är. Eva körde vidare och efter en stund stannade hon igen. Hämtade ett antal påsar ur bilen och det var ett väldigt klirrande utanför bilen. 
Sedan bar det iväg igen, nu till en kanal, där vi tog en liten kortare promenad. I och för sig rätt mycket intressanta lukter.
Och igen bar det iväg. Eva stannade och satt kvar i bilen. Ja, där satt vi väl en 20 minuter. Då kommer Håkan och sätter sig i bilen och äntligen får vi åka hem. 
Jag fick varken mina förmiddagslurar eller något kel på hela förmiddagen. Vad är det här för ställe, som du lämnat mig till?
Annars tycker jag det rätt ok här. Nu behöver jag inte heller alltid följa efter Eva. Det går rätt bra att ligga kvar i fåtöljen, när hon ställer sig i köket och sätter på fläkten eller går in i badrummet.
Hälsa alla mina kamrater och många slickar till dig Matte
Slick och voff från
Lilla My

Hejsan Emoji
Lilla Mysipysan vilket himmelrike du kommit till som tycker att det är sent att gå upp klockan 8! Här behövs ingen väckarklocka för att få upp oss alla vid femtiden, det räcker med en liten tjockis som kommer och nosar lite på mig – ja just det, din älskade Ruffa. Hon blir alltid så kissnödig tidigt på morgnarna nu förtiden och som du vet älskar Rufus att få springa ut i trädgården oavsett hur tidigt det är för då är det ju stor chans att det även kommer lite mat strax efteråt… så då vaknar han också. Och när de två ska ut så måste ju Janne som den ansvarsfulla själ han är, följa med för att se så inget händer dem. Och det får fart på Hedda som ju hoppas på att det nu kan få bli lite bus och jakt runt snöslungan som står så strategiskt i närheten av krusbärsbusken.  Ja och när alla ger sig av ut, då måste ju faktiskt även Nilsson lulla efter, vem vet om de får uppleva något fantastiskt som han inte får ta del av…nej, bäst att släntra ner för trappen, tänker Nilsson som får upp farten lite när han når köket och hör att matte snart kommer att stänga altandörren utifrån…
Ja du Mysipysan passa du på att njuta, för när du kommer hem hit igen så är det dessutom (i bästa fall om du nu ser det så…) ett helt gäng små pipiga varelser som vaknar titt som tätt. Nej, då kan du vara säker på att sovmorgnarna helt är slut EmojiEmoji  
Så se nu till att slicka din älskade matte Eva och hälsa henne så hemsk mycket från mig och alla här hemma.
Puss och kram
matte Bisse

Sista träningen på ett tag

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hedda ligger gärna nära Ruffa när hon sover (tog ingen bild på träningen så ni får nöja er med den här 🙂  ) Snart dags för lite pälsvård igen, tror jag 🙂

Igår var Hedda och jag på klubben och tränade lite rallylydnad, det blev nog sista gången på några veckor eftersom vi nu måste vara hemma och sköta om Ruffa.
Jag blir alltid så glad när jag tränar med Hedda, hon är så otroligt positiv, allt är kul och allt gör hon så gott hon kan. Och inga problem att ha henne lös vid min sida i den stora inomhushallen när vi jobbade. Visst var hon nyfiken på de andra hundarna som sprang omkring där, men bara så att hon vände huvudet och tittade på dem. När hon och jag arbetar så skulle det inte falla henne in att lämna mig, då är det ju allra roligast vid mattes sida  🙂
Än så länge håller vi bara på att träna in grunden i alla moment, vi har ingen brådska och lägger man en bra grund så kan man ha så väldigt roligt sedan 🙂  Hon ska kunna gå fint vid min både vänstra och högra sida – det är svårast eftersom hon har lätt för att ta ett skutt och hoppa upp mot mig i  ivern. Men det blir bättre och bättre. När det gäller sittandet fungerar det nu riktigt bra och jag kan gå runt henne och lämna henne och göra lite vad som, hon sitter oftast kvar.  Liggandet övar vi fortfarande på, men nu kan hon ligga stilla medan jag står upprätt vid hennes sida, så snart ska jag nog kunna lämna henne också. Igår prövade jag att gå runt henne när hon låg och det var inga problem. Snurrar och framförsitt och allt sånt gör hon glatt och utan problem. Och ställande är enkelt också – och skam vore det ju annars eftersom det var det första hon fick lära sig eftersom hon varit på en del utställningar.
Nu ska vi bara börja träna på att backa också. Hon tog något litet bakåtsteg igår när jag testade med henne, så det känns inte som det ska bli alltför svårt.   Men som sagt, vi tar det lugnt. Det är ju själva träningen som är det allra roligaste, att se när det trillar ner en liten talgdank i huvudet ❤
(Oj bilden kom visst in på två ställen….och nu vägrar den att försvinna…nåja, då får den väl vara kvar då…)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA